Möt en människa förutsättningslöst

Förutsättningslöst = Något som sker utan i förväg fastlagda förväntningar eller fördomar.
(för dem som ev inte förstår innebörden, för det finns de som inte förstår)

Det finns en kille som jag fått kontakt med via nätet, vi har haft kontakt sedan ungefär ett år tillbaka.
Vi har fått en kompisrelation enligt mig, och tykat och gnabbats lite med varandra. Han har frågat tidigare om vi ska ses, men det har inte blivit av bara. Mitt intresse har väl inte varit i skyarna heller kanske.. Jag har sagt att vi kan ses helt förutsättningslöst (just för jag gillar han som kompis men inget mer) Han har varit väl medveten om detta!

Så har vi "bråkat" lite om vem av oss som är bäst på Guitar Hero.. Han har hävdat att han skulle "spela brallorna av mig" Ha! Yeah right säger jag! (med mycket ironi)
Igår kom frågan igen från honom om vi skulle ses? Javisst svarar jag, jag har ett nytt GH spel som vi kan spela så kan vi se vem som verkligen är bäst och vem som spelar brallorna av vem!  

Sagt och gjort, så igår åkte jag till Lasselajban i Göteborg för att spela Guitar Hero. Väldigt uppspelt för detta då jag är ett stort fan av just Guitar Hero! Packade ner gitarrer, konsol, spel.. Hela rubbet! Och gav mig av med tanken inställd på att rocka röv! =P

Haa.. Så kommer jag dit, kör först fel, inte helt oväntat, trots att han pratade med mig i telefon och skulle guida mig hela vägen fram. Sån är jag..
Vi började spela, det gick jädrigt bra faktiskt! Och vem spelade brallorna av vem tror ni? Jo just det, den oväntade lilla bonn-tösen från skogen! Kändes gött att slå honom! Haha!
Han tyckte uppenbarligen inte det va så skoj så han bestämde att vi skulle se på film istället.. Då började "dejt-klockorna" ringa i mina öron.. Åhh nej.. Jag ville ju spela hela kvällen!

Så helt plötsligt gick det från rockig spelkväll till avskyvärd dejtkväll.. Eeeww...
Han pratade igenom hela filmen (som verkade asrolig om man sett den) och så fort jag vände huvet för att titta på honom när jag svarade på tusen frågor så förde han huvet närmare och jag förstod hans avsikt.. Försökte flytta mig längre ifrån, men han flyttade närmare och det var ingen gigantisk soffa... Suck, jag ville verkligen därifrån!
Så när filmen var slut så tacka jag för mig och sa att klockan va mycket och jag skulle upp tidigt. Ren lögn.. Eller vit lögn menar jag ;)
Det var fruktansvärt, har nog aldrig känt mig så obekväm förut!
Han sa att jag var välkommen tillbaka... -Glöm det Lasselajban!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0